Vems behov?

Efter en underbar dag på stranden vid havet bestämde vi oss för att åka till en restaurang som ligger fantastisk vackert precis vid stranden utanför Varberg.
Det är ju inte alltid helt enkelt att göra den här sortens spontana matbesök längre men det gick ganska bra. Vi vuxna kunde välja en grillad köttbit med
hemgjord ( wow! ) bearnaisesås gjord på smör och kunde byta ut potatisen mot lite mer sallad.
Men det som sedan erbjuds mina barn, för det finns ju alltid en speciell barnmeny, är Hamburgertallrik och Spagetti med köttfärssås. Tråkiga val och ännu tråkigare är att barnens hamburgare är sådana där platta, industrigjorda burgare medan alternativet Hamburgertallrik på à-la-carte menyn är en riktig hemgjord burgare gjord på riktig nötfärs. Vem har skapat alla dessa normer för hur våra barn vill ha sin mat och hur den ska smaka? Varför vill vi ge det sämre alternativet till dem vi gör vad som helst för när det gäller andra ställningstaganden som rör våra barn.
Det gick också att få vissa av à-la-carte menyns rätter i mindre barnportioner och det är jättebra. Men just det att det oftast finns en speciell meny som är enbart till barnen gör mig ofta brydd.
En hamburgertallrik och en spagetti blev valen av mina barn. Tyvärr!
När sedan spagettin bars in, kom servitrisen med en flaska ketchup under armen!
Den bad jag henne snabbt bära tillbaka till köket eftersom jag inte förstår varför vi lär våra barn att det är ok att hälla socker på maten! Det här är ytterligare en ”norm” som vi vuxna har skapat. Äter man spagetti med köttfärssås då skall det även serveras ketchup som tillbehör. Varför?
Inte vill jag som står och gör den goda köttfärssåsen att de som äter av den ska förstöra smakerna med ketchup. Antagligen inte kocken på restaurangen heller!
Nä, den här sortens tillbehör tycker jag man kan välja bort.
Lär barnen istället hur en god hemlagad köttfärs kan smaka utan den söta ketchupsmaken på toppen.
Vems behov är det vi tillgodoser när vi skapar en ”norm” kring maträtter?
Det essentiella behovet för kroppen av ketchup är noll , men för den med sockerbehovet kanske mycket essentiellt?
Inte är det rätt av oss vuxna att förminska och begränsa våra barns valmöjligheter att äta mat som smakar gott och som har smak?

2 kommentarer

  • 29 juni, 2010 07:14 | Länk

    Samma sak har även jag reflekterat över. Vi har varit på många restaurangbesök med liknande menyer. Men även guldkorn finns .. Vi ratade serveringen på Universeum och gled upp på heaven 23 för några år sedan. På deras barnmeny stod köttbullar med potatispure och rårörda lingon. Inte ett halvfabrikat så långt ögat nådde och det lilla sockret som ev var i lingonen kunde jag ha överseende med 😉 Dyrt men oerhört uppskattat av sonen som kan prata om det än i dag!

  • 29 juni, 2010 13:32 | Länk

    Hej Jenny,
    Ja, visst finns det bra ställen även när det gäller maten till barnen! Men alltför ofta motsatsen. Särskilt just barnattraktioner.
    Härligt med barn som uppskattar riktig mat!
    Då är det ju värt vartenda krona!

    Hälsningar
    Jenny

Kommentera

Din email kommer inte att publiceras. * Markerar obligatoriskt fält.

Följ oss