Barnen

Naturlig mat i skolan!

Snälla, var med och skriv på den här namninsamlingen! Det är så viktigt att vi ger våra barn bra förutsättningar för ett hälsosamt och friskt liv!
Naturlig mat i skolan!

Dietist i butik


är ett koncept som en ICA-butik i närheten har som en service för sina kunder.
På plats i butiken hade de nyligen ställt upp ett bord med olika livsmedel för att illustrera hur många sockerbitar som fanns i de olika produkterna. Väldigt bra och pedagogiskt. Hur många föräldrar vet egentligen antalet sockerbitar i en Risi-frutti som de petar i barnen till mellanmål?

Där var vi överens, men när jag påpekade att vi inte var överens i kunskapen vad gällde havrefrasen och övriga flingor på bordet, tog diskussionen fart.
Jag ville få dietisten att förstå att ALLA kolhydraterna i paketet, förutom fibrerna, omvandlades till socker i blodet och att en fjärdedels sockerbit som låg framför paketet inte överensstämde med verkligheten.
Svaret jag fick var att de hade endast tagit hänsyn till antalet sockerarter och gjort uträkningen efter det. Här ville hon inte hålla med mig och sedan ledde naturligtvis diskussionen in på det mättade fettets farlighet…

Att lyssna på en ung, utbildad person som likt ett mantra rabblar sina argument blir till slut nästan likt en stumfilm. Jag ser att hon pratar men jag hör inte vad hon säger. Argumenten för att det mättade fettet inte är hälsosamt håller inte. Argumenten att kolhydrater är av olika sort och att de påverkar kroppen på olika sätt håller inte heller och när energi in och energi ut argumentet kommer då ledsnar jag fullständigt. Alla med utbildning i nutrition och näringslära måste, även jag, fortsätta vara nyfikna på hur maten påverkar våra kroppar och inte fastna i sin kunskap och sina argument. När vi dessutom har ett facit på de senaste 30 årens kostråd med övervikt, ökat antal diabetiker typ-2, fler allergiker och en rad andra sjukdomar som ökat, då måste vi titta på vad orsaken är till att facit ser ut som det gör. Istället väljer vi att medicinera bort de flesta symptomen och glömmer att titta på orsaken.

Det som slår mig är hur samma näringslära kan tolkas på så många olika sätt och paketeras och presenteras för konsumenten som GI, Iso-dieten, LCHF, Viktväktarna, Atkins, Montignac mfl. Inte så konstigt att det råder förvirring.
Förr åt alla sill och potatis och så var det bra med det! *ler*

Folkets bästa eller inte, det är frågan?


Efter alla fallen med barn som drabbats av narkolepsi i samband med att de vaccinerades mot svininfluensan (H1N1) så kommer nu en ny europeisk rekommendation om Pandemrixvaccinering.

Läs här i Dagens Medicin

Varför vågar vi inte bli våra egna auktoriteter och gå emot myndigheter, professorer och läkare när de ger råd som känns felaktiga? Det här gäller på flertalet områden där myndigheter ger folket råd och skapar behov hos den stora massan.
Här måste vi som egna individer våga lita på vår magkänsla och ”trotsa” en ”sanning” som vi inte tror på. Fråga dig vad som är syftet och om det har ett gott syfte?
Först då kan du själv bilda dig din egen uppfattning om vad som är ”sant”, sant för dig!

Hoppas de myndigheter som var inblandade i de rekommendationerna som gavs då när influensan ”härjade”, har lärt sig att till nästa gång ta en ordentlig funderare på vem det tjänar att massvaccinera?
Att tjäna folket eller tjäna pengar, det är frågan?

Fikatider


De här sista veckorna innan skolavslutning och sommarlov, har det varit fika högt o lågt. Fika till skolutflykten, till utedag med grillning på skolan, till klassaktivitet med föräldrar o barn, på fritidsaktiviterna… ja, fikatillfällena blir många.
En trendspaning bland allas fikakorgar kan inte undvikas av en sådan ”sockerpolis” som jag själv! *ler*
Och den mest förekommande fikabullen är Pågens gifflar.
Så därför kommer här min vädjan till alla föräldrar;
Låt påsen ligga kvar i butiken och köp en riktig bulle, eller ännu hellre, baka själv!

För det här innehåller en giffel:

Vetemjöl, kanelfyllning 22% (socker, margarin (vegetabilisk olja och fett, vatten, salt, emulgeringsmedel (E471), surhetsreglerande medel citronsyra, arom), farinsocker, vatten, aprikoskärnor, modifierad stärkelse, kanel, konserveringsmedel (E282), förtjockningsmedel pektin, salt, glukossirap, mandel), mjölk, vegetabilisk olja, socker, jäst, ägg, vatten, salt, bakpulver (E450, E500), konserveringsmedel (E200, E282), emulgeringsmedel (E471).

Och varför tycker jag då inte vi skall ge våra fikande barn den här bullen?

1. 52 gram kolhydrater/ 100 gram (vilket i det här fallet allt omvandlas till socker i kroppen) betyder 14,5 sockerbitar per 100 gram uppäten bulle!

2. Margarin. Bullar skall bakas med smör. Inga barn skall äta margarin eftersom det är ett onaturligt fett för oss människor. Dessutom sprängfullt med Omega-6 som vi inte heller bör få i oss i några större mängder.

3. På Pågens hemsida ang. fetter de använder in sina produkter hittar jag den här informationen:
”De flesta av våra produkter är fria från härdade fetter, med undantag för Gifflar Kanel. Vi har som mål att helt utesluta härdade fetter i våra produkter och ersätta det med vegetabilisk olja (varav merparten rapsolja)”
Just i den här produkten som älskas av de flesta barn…! Inte bra!

4. Glukossirap
Är en trögflytande sockerlösning som utvinns ur stärkelserika råvaror som tex. majs, potatis, ris, vete mfl.
Ett mycket fettinlagrande socker! Undvik helt enkelt!

5. Alla dessa tillsatser! Suck! 7 st med ett E framför, varav två visserligen är bakpulver men sedan några till för att fylla ut och stabilisera, modifierad stärkelse (majs) och emulgeringsmedel.

6. Bullar skall bakas med kärlek, vilket Pågen påstår att de gör, men det här är inte kärlek utan ohälsa i en påse!

Att fika är mysigt, socialt, livskvalitet och en stund att sitta ner och koppla av. Det tycker nog de flesta av oss. Borde inte då det vi stoppar i oss vara av samma kvalitet som stunden vi njuter så mycket av?

Tillsatser

Går det att undvika tillsatser?
Nej, det är väl näst intill en omöjlighet, men att försöka så långt det går och att undvika värstingarna är att sträva efter. Den industriellt tillverkade maten innehåller idag en rad tveksamma tillsatser och ämnen som påverkar oss negativt.
Alla är godkända, visst, men bara var och en för sig… så den sk. coctaileffekten vet vi ju egentligen ingenting om!
Se nedan vilka du bör ta bort:

E621, mononatriumglutamat, glutamat, smakförstärkare.
I naturlig form är det vårt femte smaksinne s.k. Umami. Finns naturligt i exv. tomater och parmesanost och är då inte skadligt. Hela serien E620-625 bör undvikas.
I den kemiska formen E621 har det i nya studier visat sig påverka vikten negativt eftersom det blockerar vårt hormon som reglerar mättnadskänslan.
Kan också ge migrän, diarré, stickningar i kroppsdelar, röda utslag runt halsen, kramper, depressioner, leverskador, stroke, allergiska reaktioner, astmaattacker, ångest mm
Ämnet kan också göra barn aggressiva och oroliga. Barn med ADHD och andra överaktiva prognoser skall inte äta E621 eftersom det förvärrar deras sjukdom.
Den här tillsatsen är mycket vanlig i snacks, pålägg och hel- och halvfabrikat och tillsätts för att få en undermålig produkt att smaka bättre och mer.
Se även upp med Jästextrakt och Maltodextrin som fungerar som glutamaten och stimulerar aptiten. Båda dessa har börjat användas istället för E621 eftersom de inte räknas som en tillsats utan som en ingrediens. Ett försäljningstrick från livsmedelsindustrin alltså.

E250, nitritsalt
Är ett av våra vanligaste konserveringsmedel i kött- och charkprodukter.
Misstänks orsaka, allergiska reaktioner, cancer, förgiftning, fosterskador, tumörer och genetiska skador.
Används främst för att få skinkan att se tilltalande ut i färgen, alltså rosa och inte grå samt att se till att farliga bakterier inte bildas i maten.
Hela serien E249-252 bör undvikas.

E322 Sojalecitin
Kan vara en värsting eftersom man använder hexan eller aceton vid framställningen. Finns ofta i choklad.

E460-469 Cellulosapulver
Förtjocknings- och stabiliseringsmedel som kan öka upptaget av en del giftiga tungmetaller. Kan orsaka cancer, ge hormonstörningar, ge matsmältningsproblem och är gasbildande. Ämnena är mycket vanliga i kosttillskott och bantningspreparat.

E951 Aspartam
Syntetiskt sötningsmedel som är 200 gånger sötare än socker. Kan orsaka yrsel, sömnlöshet, synproblem, sluddrigt tal, neurologiska störningar, menstruationsproblem, hjärnskador, slaganfall, fetma, djup depression och huvudvärk mm.

E952 Cyklamater, Cyklaminsyra
Syntetiskt sötningsmedel som är 30 gånger sötare än socker. Får inte användas i barnmat. Kan orsaka cancer, fosterskador, testikelcancer och sterilitet.

E955 Sukralos
Ett relativt nytt sötningsmedel som tillhör en av de farligast tillsatserna vi kan få i oss. Den anses vara en stor miljöfara eftersom det inte bryts ner i kroppen utan fortsätter rakt ut i vattnet genom urinen och påverkar miljön och djurlivet negativt. Kan orsaka en rad andra biverkningar som diarré, andnöd, depression, gaser och uppsvälld mage, huvudvärk, missfall, magsmärtor, viktökning och att lever och njurar förstoras mm.

AZO-färgämnen, E102, E104, E110, E122, E124, E129
Syntetiska färgämnen som anses vara våra farligaste livsmedelsfärger.
Bör undvikas helt av överaktiva barn eftersom de kan ge hyperaktivitet.
Kan även ge svåra allergiska reaktioner men också orsaka cancer, astma, njurskador, ögonskador, depression, vredesutbrott, sömn- och koncentrationssvårigheter mm.
De flesta svenska butikskedjor har plockat bort AZO-färgerna i godis, men finns fortfarande i stenbitsrom, marmelad, sylt och i likörer och viner på systembolaget.

Se även upp med äggpulver, mjölkpulver och skummjölkspulver eftersom de ofta innehåller härsket fett och kolesterol vilket blir till fria radikaler i kroppen och gör att vi ”rostar”.

Om du nu skulle vilja veta ännu mer om tillsatser så gå in på Tommy Svenssons hemsida och beställ hem ett exemplar av
”Handbok för den kräsne konsumenten”
Äkta vara kan du läsa mer om ren mat och tillsatser.

Våga tro på det du upplever!

Länk till programmet Debatt från i torsdags där det ifrågasattes om kosten kan förändra förutsättningarna för barn med speciella behov och olika diagnoser?
Debatt | SVT Play
Vad tror du på?
Läkarna och forskning eller många människors erfarenhet från riktiga livet?
Det är kanske dags att ta ner gubbarna från deras pedestaler och börja våga tro på det som inte alltid är evidensbaserat men som fungerar på riktigt!

Pannkakor till lunch

Dottern meddelade häromdagen med en ganska upprörd röst(eftersom hon kanske både på gott och ont, vet vad som är bra lunch och mindre bra lunch), att ”vet du mamma, vad vi fick till lunch idag”? ”Vi fick pannkakor, bara pannkakor”! ”Och man fick ta 6 stycken”. Min följdfråga var ju då, med sylt…?
”Ja, bara sylt och så grönsaker från grönsaksbordet förstås”

Under gårdagens utvecklingssamtal frågade jag dotterns lärarinna om hon kunde märka av en sådan lunch på hur barnens beteende var under eftermiddagen.
Hon menade att det kunde hon absolut göra, det blev stökigare och svårare med koncentrationen för de flesta barnen i klassrummet.

Varför gör vi då så här mot våra barn?
Serverar lunch med turboenergi och sedan kräver av dem att de skall sitta still i klassrummet och kunna koncentrera sig för att klara av uppgiften som fröken delar ut och sedan dessutom kunna fungera även socialt med sina klasskamrater.
Det här är ju inte juste, eller hur? När vi inte ger barnen förutsättningarna att lyckas med det vi vill att de ska klara av, hur kan vi då förvänta oss att de lyckas med skolarbetet och att vara bra kompisar?

För att ett barns hjärna skall kunna koncentrera sig behövs fett, gärna Omega-3!
Och för att kunna sitta still behövs inte turboenergi i form av snabba kolhydrater, den behövs när det är dags att springa på gymnastiken, utan ”lugn” mat för kroppen i form av fett som håller oss mätta länge, låååångsamma kolhydrater som inte triggar bukspottskörteln att utsöndra stor mängd insulin och proteiner behöver barnen som byggstenar eftersom de växer. Inga barn kan växa och fungera på enbart pannkakor.
Är okunskapen så stor bland kökspersonalen eftersom den här typen av mat faktiskt serveras i våra skolor idag?
Är det verkligen ingen som på allvar tror att maten faktiskt skapar en skolmiljö som är tuff, bullrig och bråkig?

Ju fler vi blir, föräldrar och personal, som har kunskapen om vad dagens usla mat gör med våra barn, desto fler är vi som kan vara med och kräva en förändring.
Det är dags nu, eller hur?

Äntligen skolstart! Eller…?

Ica´s utskick denna veckan har erbjudanden för den som ska börja skolan.
Vilka är det då som står med som sponsorer på baksidan av utskicket…
jo, nästan bara livsmedelsmärken som kan erbjuda mat med socker i eller kolhydratrika livsmedel. Är det inte tragiskt att det är just den här sortens mat som livsmedelsindustrin anser att vi ska peta i våra barn.

Babybel – Små ostar Yes!
Yoplait – fruktyoghurt Nej!
Semper – välling, gröt, barnmat, majspuffar, mellanmål mm. Bort bort!
Capri-Sonne – fruktjuicer. Kanske ibland!
Risifrutti – Rismellanmål med sylt. Nej!
Estrella – chips, snacks mm. Nej! Eller väldigt sällan!
Kraft foods – Choklad, oboy, kex mm. No no!
Scan – Mamma scan… Mycket sällan vid tidsbrist.
Pågen – Bröd bakat med kärlek… Nä, inte den sortens kärlek tack.
Coca cola – Läsk. Helst aldrig!
Arla – Mjölkprodukter av både bra och dålig karaktär. Gärna de osockrade och fullfeta alternativen!
Bisca – Kex, kakor och skorpor. Så lite som möjligt!

Och för oss föräldrar som engagerar oss i våra barns mat, så är skolstarten lite av en vånda när det gäller just matfrågan. Hur mycket margarin, tillsatser, lättprodukter och kolhydratrik mat skall de små nu få i sig när de kommer tillbaka till skolan? Det oroar mig i alla fall och gör att kampen måste gå vidare för att få till bättre mat på våra skolor och förskolor.

Ja tack eller nej tack?


Träffade en mamma vid badstranden idag vars son går med min yngsta dotter på förskolan.
”Du som är intresserad av mat”, ”hur ska man göra när man umgås med föräldrar som inte tycker samma som en själv när det kommer till sötsaker”?
Ja, hur ska man göra?
Jag vet allvarligt inte riktigt själv. Visst är det svårt när det bjuds på tex. kex av dålig kvalitet och saft på en dag när du själv hade tänkt dig att inga sötsaker skulle ätas. Eller när grannens barn ska få glass precis innan middagen ska serveras och dina barn också erbjuds en glass.
Är det hela världen eller kan man strunta i det för den här gången?
Men hur många gånger ska man strunta i det? Varje dag tills det inte längre finns någon speciell dag när man äter godis och kakor…
Jag tänker att man kan tacka ja till ett litet kex och sedan både till sitt barn och det andra föräldrarparet vänligt tala om att vi normalt inte äter sådant på en måndag och att det räcker med det kexet man fått.

Men det är mycket man får se på en badstrand…
små bebisar som inte fyllt ett år, med mariekex i handen, jos eller saft i nappflaskan och risifrutti till mellanmål.
Valet ligger ju naturligtvis hos föräldrarna, men mig gör det mycket bekymrad att man som förälder tar så lättvindigt på intag av socker i olika former till så små barn.
Det skapar tyvärr bara problem för framtiden och i stunden ingen näring av värde för ett så litet barn.
Vi gör dem inte en tjänst genom att erbjuda godsaker i tid o otid.
Snarare en otjänst.
Men valet är naturligtvis ditt som förälder, men placera inte ditt eget behov och sötsug på dina barn.

Vems behov?

Efter en underbar dag på stranden vid havet bestämde vi oss för att åka till en restaurang som ligger fantastisk vackert precis vid stranden utanför Varberg.
Det är ju inte alltid helt enkelt att göra den här sortens spontana matbesök längre men det gick ganska bra. Vi vuxna kunde välja en grillad köttbit med
hemgjord ( wow! ) bearnaisesås gjord på smör och kunde byta ut potatisen mot lite mer sallad.
Men det som sedan erbjuds mina barn, för det finns ju alltid en speciell barnmeny, är Hamburgertallrik och Spagetti med köttfärssås. Tråkiga val och ännu tråkigare är att barnens hamburgare är sådana där platta, industrigjorda burgare medan alternativet Hamburgertallrik på à-la-carte menyn är en riktig hemgjord burgare gjord på riktig nötfärs. Vem har skapat alla dessa normer för hur våra barn vill ha sin mat och hur den ska smaka? Varför vill vi ge det sämre alternativet till dem vi gör vad som helst för när det gäller andra ställningstaganden som rör våra barn.
Det gick också att få vissa av à-la-carte menyns rätter i mindre barnportioner och det är jättebra. Men just det att det oftast finns en speciell meny som är enbart till barnen gör mig ofta brydd.
En hamburgertallrik och en spagetti blev valen av mina barn. Tyvärr!
När sedan spagettin bars in, kom servitrisen med en flaska ketchup under armen!
Den bad jag henne snabbt bära tillbaka till köket eftersom jag inte förstår varför vi lär våra barn att det är ok att hälla socker på maten! Det här är ytterligare en ”norm” som vi vuxna har skapat. Äter man spagetti med köttfärssås då skall det även serveras ketchup som tillbehör. Varför?
Inte vill jag som står och gör den goda köttfärssåsen att de som äter av den ska förstöra smakerna med ketchup. Antagligen inte kocken på restaurangen heller!
Nä, den här sortens tillbehör tycker jag man kan välja bort.
Lär barnen istället hur en god hemlagad köttfärs kan smaka utan den söta ketchupsmaken på toppen.
Vems behov är det vi tillgodoser när vi skapar en ”norm” kring maträtter?
Det essentiella behovet för kroppen av ketchup är noll , men för den med sockerbehovet kanske mycket essentiellt?
Inte är det rätt av oss vuxna att förminska och begränsa våra barns valmöjligheter att äta mat som smakar gott och som har smak?

Följ oss