Målgång!

Tisdagen den 22 juli 2014 kl. 08:50, stod jag så på torget i Santiago de Compostela utanför katedralen och min vandring var över! Det blev något av ett antiklimax!

Jag och en svensk kille Sebastian, startade tillsammans från Pedrouzo, 20 km från Santiago, kl 04:30 på morgonen. Vi båda hade samma bild av hur vi ville uppleva de sista kilometrarna.
I ca två timmar vandrade vi i mörker innan det började ljusna. Med en ficklampa i handen är det en häftig upplevelse att med full tillit vandra och leta efter de gula pilarna. I gryningen är det så vackert med dimman över fälten och underbart med all fågelsång.

Ca fem km från Santiago finns en utsiktspunkt där man kan skymta Santiago och katedralen.
Vi båda hade sett framemot att komma dit… väl där såg vi ingenting för det var dimma 🙂
Ja ja, bara att knata vidare och strax därefter börjar vandringen in i staden. De stadsvandringar som finns längs Caminon när man skall in i de större städerna har inte varit roliga. Oftast igenom trista industriområden, trafik, avgaser och buller.
Den här var inte så lång och trist men vi råkade missa en pil och kom fel och gick säkert ett par kilometer extra!

I utkanten av Santiago kan man ta den här bilden!

Till slut nådde vi så den gamla delen av staden och följde de sista gula pilarna mot katedralen.
Och så står vi så där och blickar uppåt på vårt slutmål, katedralen i Santiago där lämningarna av aposteln Jacob finns i en kista. Det är ju hans väg vi har vandrat de ca 80 milen genom norra Spanien för att komma dit man förde lämningarna av det man tror är Jacob. Istället för en vacker byggnad som är från 1100-talet, blickar vi upp på en byggnad inbäddad i byggställningar! Suck!
Bilden av hur det skulle bli att nå slutmålet blev alltså inte som vi tänkt oss. Precis som väldigt mycket annat i livet! Lärdom: ha inga förväntningar så blir du inte besviken 🙂

Får väl posera ändå nu när jag är framme!

Med trötta fötter och en aning förvåning gick vi till ett öppet kafé i närheten och åt en god och mättande frukost. Jag tog av mina kängor för sista gången och mina fötter jublade av lycka!
Den sista sträckan fick jag lägga in all min sista viljestyrka för att ta mig till Santiago.
Det kändes som om mina fötter och kropp hade loggat ut redan kvällen innan 🙂
Nästa viktiga sak att göra för en pilgrim som når Santiago, är att hämta ut sitt Pilgrimscertifikat, beviset på att jag vandrat. För att erhålla certifikatet behöver man ha gått de sista 100 km innan Santiago.

De dryga åttio milen som jag vandrat mellan St. Jean Pied de Port och Santiago de Compostela!

Mitt pilgrimskort med alla stämplar som jag fått på de härbärgen jag bott.

Klockan 12 varje dag hålls pilgrimsmässa i katedralen för nyanlända pilgrimer.
Det blev en fin stund med mina danska vänner och Sebastian från Sverige.

Janus, Mette och jag på mässan i katedralen 🙂

Innan mässan startade satt jag en stund och bara söp in atmosfären och det kändes som om man kunde känna alla pilgrimers suck av lättnad över att smärta och kämpande var över och den stora glädjen att vandringen var slutförd.

Det blev en väldigt fin dag i Santiago och ett riktigt kanonslut på kvällen innan min avfärd hem på morgonen dagen efter. Plötsligt på trappan utanför katedralen så är det som om någon från ovan sammanförde flera av oss som vandrat tillsammans och träffats på Caminon.
Det blev en underbar stämning med många härliga skratt och kramar plus utbyte av kontaktuppgifter.

En fantastisk upplevelse och resa är över! Kommer för alltid minnas dessa underbara dagar på El Camino Frances! 🙂
Är helt säker på att jag återvänder för att gå igen.

För inspiration om Camino Frances så titta på The way av Emilio Estevez.
Filmen är inspelad på Caminon och handlar om fyra personer som möts där och gör vandringen till Santiago tillsammans. Med bl. a. Martin Sheen och James Nesbitt i rollerna.

Tack till alla er som följt mig under min vandring!
Kanske är det din tur nästa sommar!? 🙂

Med ljus och kärlek
/Jenny

3 kommentarer

  • Anonymous
    10 oktober, 2014 19:03 | Länk

    Tack för att du delade din resa!
    Jag har njutit av varenda stavelse och bild!
    Detta har varit ett av mina önske-resemål. Förmodligen för gammal eller så får jag göra den lite bekvämare. Kram

  • 12 oktober, 2014 21:34 | Länk

    Tack för att du delade med dig! Caminon är en dröm som väcktes hos mig efter att jag hade läst en bok av Camilla Davidsson, ”Under Vintergatans alla stjärnor” . Boken påverkade mig mycket och jag planerar att gå sträckan nästa vår/sommar. Har också tankar omatt jag är för gammal och otränad….Tack också för länken till filmen, mycket bra!

  • 17 februari, 2015 09:43 | Länk

    Tack för era härliga kommentarer!
    Jag tror ingen är för gammal för att göra den här vandringen 🙂 Det går att gå långsamt och kortare sträckor. I den takt som passar! Men att begränsa sig med sin ålder, det kommer ni bara ångra.
    Många delar upp vandringen och gör den under flera år. Tar en bit, åker hem och kommer tillbaka året efter.
    Drömmar är till för att förverkligas!
    Lycka till!

Kommentera

Din email kommer inte att publiceras. * Markerar obligatoriskt fält.

Följ oss