Arkiv för år: 2011

Frisk av mat!


Kan man bli frisk av mat?
Det påstår Mats Lindgren i sin bok Frisk av mat som kommer i januari.
Mats har ätit sig fri från en rad sjukdomar och tillstånd, diabetes typ-2,
hjärt-kärlproblem, prostataproblem, värk i leder mm.
I boken bidrar jag själv med ett tiotal lättbegripliga faktarutor om kolhydrater, fett, kolesterol, fetma, tillsatser, sockerberoende, träning, inflammationer,
med mera.
Både Mats och jag hoppas kunna inspirera fler med olika sjukdomstillstånd att våga vägra sjukvård och kemisk medicin för att istället välja den mest naturliga medicinen, mat. Mat som man blir frisk av!

Här hittar du länken till beställning av boken Frisk av mat! – LCHF från början
Här kan du också läsa om vårt andra projekt, en matkasse för hemleverans, som innehåller just det du kan bli frisk av! God och bra mat!

Kväveoxid = livsviktigt!


1998 belönades tre forskare med nobelpriset för upptäckten av hur viktigt bildandet av kväveoxid är för kroppen. Framförallt har det en avgörande betydelse för vårt blodflöde och för uppkomsten av hjärt-kärlsjukdom. Så när kväveoxid systemet inte fungerar kan det leda till allvarliga sjukdomar och tillstånd.

Som barn har vi ett naturligt bildande av kväveoxid men redan i tonåren avtar bildandet och om vi dessutom behandlar vår kropp på ett dåligt sätt med dålig mat, stress, rökning mm så slutar denna mekanism att fungera.

Kväveoxid bildas i kärlväggens insida och har en viktig funktion för att vi skall ha en bra blodcirkulation och motverka åderförkalkning. Kväveoxiden gör så att blodkärlen slappnar av och istället vidgas, så att blodtillförseln till olika områden i kroppen ökar.
Kväveoxid går också ut i blodet och hindrar blodplättarna från att klumpa ihop sig, vilket minskar risken för blodproppar.
Kväveoxiden bildas från en av våra tjugo aminosyror, L-arginin, som bla finns i fisk, skaldjur, magert kött, kyckling, nötter och baljväxter.
Men den här omvandlingen kan störas och då bildas en fri radikal som är mycket oxiderande och får då istället skadliga effekter på kroppen.

Eftersom bildandet av kväveoxid avtar i takt med att åldern stiger, samtidigt som blodkärlen blir stelare, kan det vara värt att tillsätta kväveoxid i form av kosttillskott för att förhindra uppkomsten av högt blodtryck, hjärt-kärlsjukdom, åderförkalkning och hjärtinfarkt.
Nitrat är det aktiva ämne som stimulerar produktionen av kväveoxid och finns naturligt i bla en frukt som heter Noni och som växer vilt i Polynesien.
Läs mer här om kväveoxidtillskott.

Med den här kunskapen om kväveoxidens betydelse kan kanske det mättade fettet få slippa titeln som boven i dramat ”Mättat-fett-slammar-igen-dina-kärl-och-ger-dig-åderförkalkning”. Det vore väl på tiden! *ler*

Källor:
Om hälsa, no 4/2011
kyäni.net

Dietist i butik


är ett koncept som en ICA-butik i närheten har som en service för sina kunder.
På plats i butiken hade de nyligen ställt upp ett bord med olika livsmedel för att illustrera hur många sockerbitar som fanns i de olika produkterna. Väldigt bra och pedagogiskt. Hur många föräldrar vet egentligen antalet sockerbitar i en Risi-frutti som de petar i barnen till mellanmål?

Där var vi överens, men när jag påpekade att vi inte var överens i kunskapen vad gällde havrefrasen och övriga flingor på bordet, tog diskussionen fart.
Jag ville få dietisten att förstå att ALLA kolhydraterna i paketet, förutom fibrerna, omvandlades till socker i blodet och att en fjärdedels sockerbit som låg framför paketet inte överensstämde med verkligheten.
Svaret jag fick var att de hade endast tagit hänsyn till antalet sockerarter och gjort uträkningen efter det. Här ville hon inte hålla med mig och sedan ledde naturligtvis diskussionen in på det mättade fettets farlighet…

Att lyssna på en ung, utbildad person som likt ett mantra rabblar sina argument blir till slut nästan likt en stumfilm. Jag ser att hon pratar men jag hör inte vad hon säger. Argumenten för att det mättade fettet inte är hälsosamt håller inte. Argumenten att kolhydrater är av olika sort och att de påverkar kroppen på olika sätt håller inte heller och när energi in och energi ut argumentet kommer då ledsnar jag fullständigt. Alla med utbildning i nutrition och näringslära måste, även jag, fortsätta vara nyfikna på hur maten påverkar våra kroppar och inte fastna i sin kunskap och sina argument. När vi dessutom har ett facit på de senaste 30 årens kostråd med övervikt, ökat antal diabetiker typ-2, fler allergiker och en rad andra sjukdomar som ökat, då måste vi titta på vad orsaken är till att facit ser ut som det gör. Istället väljer vi att medicinera bort de flesta symptomen och glömmer att titta på orsaken.

Det som slår mig är hur samma näringslära kan tolkas på så många olika sätt och paketeras och presenteras för konsumenten som GI, Iso-dieten, LCHF, Viktväktarna, Atkins, Montignac mfl. Inte så konstigt att det råder förvirring.
Förr åt alla sill och potatis och så var det bra med det! *ler*

Lågkolhydratkost


– är det för alla?

Varför skall vi smalis/normalisar äta enligt lchf?
Vi som aldrig haft problem med vikten eller svåra sjukdomar.
Är det inte bara för dem som vill gå ner i vikt eller är diabetiker?
Är det inte en metod?
Mitt svar är nej, absolut inte.
Varför skulle mat som utgår ifrån vårt ursprung bara vara till för en viss grupp människor?
Det borde ju rimligtvis istället vara den mat som de flesta skulle må bra av att välja. Inte alla, men de flesta. *ler*
Ingen, oavsett normalis, tjockis, diabetiker, barn eller gammal mår i längden bra av att äta en kost bestående av för mycket socker, stärkelse och onaturliga fetter. Vi rostar invändigt oavsett vilken grupp vi än tillhör!
Det tar antagligen bara lite olika lång tid, beroende på vilken grupp du tillhör, att insjukna, bli överviktig eller inte må riktigt som du förtjänar.
Det finns en stor grupp barn och vuxna som inte tillhör varken överviktiga eller diabetiker men som ändå går omkring med lite krämpor. Sjukdomar och besvär som blir till en norm, man accepterar sina besvär och då pratar jag om olika magbesvär, allergier, överkänslighet, trötthet, dålig hy, sömnsvårigheter mm.
Så det innebär att jag alltså påstår att de här sakerna kan bero på felaktig kost?
Japp, så är det! *ler*
Att prova en kostomläggning kan ge mycket positiva resultat på alla ovan nämnda åkommor och besvär. Så min uppmaning är VÅGA PROVA! Det ger inga biverkningar och är inte farligt!
I värsta fall kanske du blir av med din migrän, din IBS eller dina svårigheter att sova gott om natten?
Vad behöver du offra?
Ja, det beror på om du tycker att ta bort mackan på morgonen och kvällen är att göra en uppoffring eller att välja bort den smaklösa pastan till köttfärssåsen? Då kommer det kännas så, men förhoppningsvis kommer du hitta andra fantastiska råvaror som alternativ och som smakar så mycket mer och som framförallt är betydligt hälsosammare för dig i längden. För visst handlar det om att hitta en livsstil som kan fungera över tid, länge? Att inte se på det som en uppoffring utan istället ett sätt att hålla sig frisk, stark och vital.
Så vad ska du äta då? Titta under sidan lchf så finns det information om allt det goda du ska välja att lägga på din tallrik. Från och med NU! *ler igen*

Hälsningar
Jenny

En gång till…

läser vi i tidningen Hälsa om vilka fetter vi skall äta och inte äta. Sist vi gjorde det var i februarinumret av samma tidning. Några nyheter? Nej, tyvärr. Det händer inte mycket vad gäller ny kunskap i det här området.
Varför frågan ”mättat eller omättat fett” i reportaget? Vi behöver inte välja mellan dem båda. Vi bör äta av dem båda. Utan att vara rädda för vår hälsa.
Trots att det inte finns några studier som stärker hypotesen kring det mättade fettets farlighet, så är det fortfarande det budskapet som ges.
Det är bl. a. Maj-Lis Hellénius, professor i kardiovaskulär prevention vid Karolinska institutet som får uttala sig.
-” Hjärt- kärlsjukdomar är vårt i särklass största folkhälsoproblem, som drabbar drygt 40 procent av både kvinnor och män någon gång i livet”
Då funderar jag; är det verkligen det mättade fettet som orsakat denna utveckling?
Rimligen nej, eftersom vi inte har ätit mättat fett de senaste 30 åren när de här hälsoproblemen ökat. Vi har ju ätit lättmargariner, jagat efter gröna nyckelhål och ätit kolhydrater i kvadrat! Kanske har vi orsaken där istället?

Det blir spännande att följa hur fettet påverkar vår hälsa i framtiden. Undrar om smörbristen i landet kommer visa sig på antalet inträffade fall av hjärt- kärlsjukdomar så småningom… kanske med ett minskat antal?

Föreläsning


Måndag 18 september kl 18.00 håller jag föreläsning i lokalerna på Vuxenskolan i Ljungby.
Det kommer handla om vad vi är designade att äta, myter kring kost och kolesterol, västerländska sjukdomar, insulin och en del annat.
Endast 50 kr och dessutom lite snacks innan.
Välkomna!
Hoppas vi ses!

Ps. Det är min nya logga du ser ovan! *ler*

Till kaffet?


Trots att kakor och bullar inte längre äts till kaffet, så saknar jag ibland något att få smaska på tillsammans med den där goda koppen på eftermiddagen. Har laborerat en del och det här receptet var från början en skorpa som nu blivit en liten lchf-anpassad skorpa, nästan… för jag väljer nästan alltid att använda vanligt socker eftersom jag tar så väldigt lite och använder det så sällan. Byt till alternativt sötningsmedel om du vill.
Och havregrynen klarar min kropp av så därför får de också vara med.

Sätt ugnen på 200 grader.
Lägg 75 gram smör i en kastrull och smält. Ställ åt sidan o låt svalna lite.
Blanda i en bunke 2 dl grovt mandelmjöl (som du malt själv), 1,5 dl kokosflingor, 1,5 dl havregryn, 1 dl solroskärnor, 0,5 dl hela linfrön, 1 tsk bakpulver, ½ tsk ekologiskt vaniljpulver, 0,25 dl socker och ½ msk kardemummakärnor (mortlas).
Knäck i 2 ägg och häll i det smälta smöret. Blanda till en smet och klicka ut små runda kakor på en ugnsplåt med bakplåtspapper. Det blir ca 12-15 st.
Grädda i ugnen i ca 15 min. Stäng av ugnen och öppna luckan på glänt och låt dem stå kvar en stund på eftervärmen och torka lite. Låt svalna helt innan du lägger dem i en burk.

”Hört på stan”


Tre kvinnor på promenad, gick förbi där jag satt i solen och jag hör hur den ena säger till en av de andra i sällskapet; ”det är inte många i din ålder som är så smala som du är”. Alla tre var nog ungefär i 50-års åldern och av de tre var det en av dem som inte hade någon övervikt och det var till henne kommentaren var riktad. Det här fick mig naturligtvis att fundera lite.
För vad kan anledningen vara att det faktiskt är ganska få som i 50-års åldern fortfarande är normalviktiga?
Är det bara något som blir så för att vi blir äldre och får en sämre ämnesomsättning eller skulle det kunna vara felaktig kost som ställer till det?
För många kvinnor i medelåldern är funderingar kring vikten och bantning ett vanligt bekymmer och tar för många upp mycket tid, kostar dem en ansenlig summa pengar och gör dem tyvärr inte smalare utan snarare tvärtom. Mer bantning = mer övervikt för varje gång de gör nya försök att svälta sig några storlekar nedåt. Fettskräcken och våra omoderna kostråd från SLV har antagligen fått dessa kvinnor att sakta men säkert dra på sig exktakilon, och i tron att de gör rätt när de väljer lightprodukter och kaloriräkning, så blir kilona fler och svårare att bli av med.
Med lchf skulle de här kvinnorna kunna få äta sig mätta, hålla vikten, ha hälsan och kanske till och med tappa de där kilona som de önskar bort.
För att få äta sig mätt och samtidigt tappa i vikt är ju det fina med att välja lchf som sin nya livsstil. Och att det fungerar över tid, att få ett avslappnat förhållande till mat och må som man förtjänar, det är fantastiskt häftigt!

Jack LaLanne vs Ancel Keys

Spelar det ingen roll hur vi äter och behandlar vår kropp under vår livstid?

Dör gör vi ju alla, men kan det vara skillnad på hur man mår när man dör?

The Blog of Michael R. Eades, M.D. hittar du ett härligt inlägg där Ancel Keys, mannen som skapade hela myten kring det mättade fettets farlighet, blir jämförd med Jack Lalanne, en pionjär i USA inom träning och kost. Ancel blev 100 år och Lalanne 97 år. Inte så stor skillnad, men hur de såg ut när de dog, det är den stora skillnaden!

Tackar min vän för länktips.

Folkets bästa eller inte, det är frågan?


Efter alla fallen med barn som drabbats av narkolepsi i samband med att de vaccinerades mot svininfluensan (H1N1) så kommer nu en ny europeisk rekommendation om Pandemrixvaccinering.

Läs här i Dagens Medicin

Varför vågar vi inte bli våra egna auktoriteter och gå emot myndigheter, professorer och läkare när de ger råd som känns felaktiga? Det här gäller på flertalet områden där myndigheter ger folket råd och skapar behov hos den stora massan.
Här måste vi som egna individer våga lita på vår magkänsla och ”trotsa” en ”sanning” som vi inte tror på. Fråga dig vad som är syftet och om det har ett gott syfte?
Först då kan du själv bilda dig din egen uppfattning om vad som är ”sant”, sant för dig!

Hoppas de myndigheter som var inblandade i de rekommendationerna som gavs då när influensan ”härjade”, har lärt sig att till nästa gång ta en ordentlig funderare på vem det tjänar att massvaccinera?
Att tjäna folket eller tjäna pengar, det är frågan?

Följ oss